Rabarbercurd! Denna ljuva fröjd! Len som sammet i gommen och så plötsligt stinger den till i smaklökarna och salivet rusar till och ropar på mer, mer mer!
Mitt i bästa rabarberskörden i månadsskiftet maj/juni så hade vi den otäcka smaken att renovera köket. Det gamla ut, en liten kokplatta i vardagsrummet i väntan på att det nya skulle komma in. Det fanns med andra ord inte direkt rum för det stora rabarberkoket. Så jag syltade upp lite för husbehov och sedan fick det bli några kilo i bitar ner i frysen.
Tack för det! Det innebär att jag nu kan plocka upp lite i taget och med gott samvete göra curd av det. Curd har ju inte samma hållbarhet som marmelad eller saft så det blir ju inte så stora mängder i taget. Fast det är klart; jag har aldrig varit med om att en curd finns kvar efter att hållbarheten antas vara slut......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar