En kofta till mig och klänning till barnen.

Först måste jag bara börja med: Jag är klar med min Peggy Sue!! Jag är så tokstolt att det bara inte är sant! Jag har den på mig precis just nu och den är så mjuk och skön mot min hud. Den ger mig en så härlig känsla av sammanhang för det är denna jag suttit om kvällarna och knåpat ihop och den är helt unik och bara min!  Jag hade en stor plan på att lägga upp en selfie men den sprack. Ni som tar så bra sådan: hur i hela fridens namn lyckas ni?? Hur jag än vrider och vänder på mig och på kameran så blir jag bara oproportionerlig, utanför bild eller ser folkomligt tokig ut. Håll i stället till godo med det här bildbeviset.

Nu är jag helt såld och började genast (eller ärligt talat innan jag var färdig) att genomsöka Ravelry efter nya projekt. Nästa gång får det bli en tröja och vis av denna erfarenheten så ska jag gå ner i storlek och prova bättre under arbetets gång. Det är tydligt att jag tenderar att sticka löst. Någon som har tips?

Dagens symötesprojekt, som är mitt bidrag till dagen virtuella möte med husmorsskolans nya syförening (kolla in alla bidrag här) skulle dock inte handla om stickning utan om att sy av rester eller annat gammalt avlagt material. Det bästa och roligaste som finns att göra är utklädningskläder till barnen. Idag har jag tjuvbörjat. Jag har nämligen varit hemma med två förkylda och febriga söner som mest har legat i TV soffan och kollar film. Så jag kombinerade det med rester av tyg som kommer från mormors gömmor och som jag inte kommer att använda själv och att barnens dagis alltid önskar och behöver mer kläder till utklädnad. Resultatet blev:

Kraven på kläderna (som kommer från egna barn och erfarenheter och som jag generaliserar till att gälla alla barn) är att 

- de ska kunna tas på och av i ett nafs, allt annat är obrukbart. Därför lägger jag skönheten åt sidan i det läget och satsar på stora öppningar och kardborre. Denna klänningen kan öppnas ända ner till under rumpan och knäpps med tre kardborrar.

- det får inte vara krångligt. Man ska kunna kränga av sig den till en korv, sedan ångra sig, skaka upp den och i ett nafs dra på den igen. Inga långaärmar som vänds ut och in eller band som ska knytas eller knappar som ska matchas. 

- less is more i total motsats. Färg, flärd, glitter, tryck , ja vad som helst är bättre än stilrent och stramt. Det finns så mycket i gömmorna man kan hitta. Denna klänningen kommer från ett retrotyg.som eventuellt skulle blivit ett draperi och så en sådan där härlig 80-tals spetsgardin som hängde omlott med en spetskant längd hela längden. Bara att klippa och sy fast!

Nu vankas en klänning till och sedan hoppas jag på att ge mig in på min senaste idé- en kattdräkt av två gamla tights.... Jag återkommer, kanske nästa vecka.