Så, denna sommarförmiddagen, hivade vi upp barnen i cykelsadlarna, spände på hjälmarna på alla familjens medlemmar (vilket jag måste nämna extra tydligt. Det är liksom en hjärtesak. Ingen frisyr i världen är snyggare än insidan av skallen...) och gav oss ut på tur.
Tog svängen över Farstorp och sedan vidare över Tofta och Tviggasjö innan vi vände hemåt mot Fredskog igen. Klarblå himmel, skir grönska, solande människor på nyligen vårstädade verandor, fotbollsspelande barn. Jag tänker på om deg kan vara så att det är den vackraste cykelvägen som finns, men inser så här i efterhand att skönheten nog sitter i känslan, men ändå; det är nog den vackraste. Tänkte också att jag borde tagit med kameran för att kunna lägga upp sådana där vackra bloggbilder, men tyvärr, sådan är jag nog inte. Det blir till att hålla till godo med mobilfoto i farten. Mest för känslan...
Vad tycks?
Som om det inte var nog tog vi bilen in till stan på eftermiddagen och gick på fik i hembygdsparken. Ett favoritställe. Ett sådant ställe där det känns som man är och hälsar på någon god vän. Kaffe och och glass och så ett spontant möte med vännersom gav mig då mycket pepp att jag nästan svimmade! Så nu går jag fortfarande runt på all energi från idag!
Tidig sommar åt folket!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar